Är du bäste läsare från Försäkringskassan får du sluta läsa nu.
Jag är nämligen hemma från jobbet idag, sjukskriven.
Så om jag jag då får sitta här och tota ihop dessa rader är väl osäkert, man vet ju inte idag med alla idiotiska regler från den kassan.
Nåväl, nog om det.
Min son, min dotters pojkvän och tre polare till dom var under gångna helgen till Stockholm på Sonispherefestivalen och såg en massa band, bl.a Alice Cooper, Mötley Crue, Slayer och som huvudnummer Iron Maiden. Iron Maiden!!
Den nyligen bortgångne Ronnie James Dio skulle också varit där.
Ifjol var gänget på samma festival, då i Hultsfred med Metallica som huvudattraktion. Metallica!!
Jag tänkte att jag, bara för att ta ner grabbarna på jorden, skulle skryta lite med några av mina musikaliska upplevelser genom alla år. Många år blir det.
Midsommar -79.
Arton och ett halvt år gammal med färskt körkort packade jag in några kompisar i min
beigea SAAB 99 och drog iväg till Brännaberget i Ökx. Där var det hålligång och Boppers (ja, dom fanns redan då) och, den skönsjungande finnen, M.A Numminen spelade upp från stora scenen.
M.A Numminen, det ni. -Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig....
Några år senare på samma berg såg jag Gyllene Tider. På den tiden var Per Gessle bra.
I sporthallen i Kalix har jag sett storheter som Janne Rohde (storhet?) som tyckte att vi aldrig skulle köpa en Folkvagn, hellre en barnvagn.
Kal P. Dal, en för tidigt bortgången skåning som sjöng rock´n´roll på skånska bl.a Blåa skor, en översättning av Carl Perkins Blue Suede Shoes.
Kalix egna storheter Wildliw. Skriv det baklänges.
Där var också ett band jag inte minns namnet på eller vad dom spelade men strömmen gick efter tio minuter och publiken strax efteråt. Snopet.
På Barnens Dag, nu snackar vi festival, Sonisphere? bah, har jag fått ta del av Rockfolket med "Burken" Björklund och Rock-Ragge som frontfigurer. Hey Baberiba. Inte någon stod still.
Ett år på BD gick det åska nåt alldeles sanslöst, jag var där med stort bandage runt min uppskurna tumme (17 år och sommarjobb på Charken). Uppträdandet fick skjutas upp men till slut kom han in på scen.
Paul Paljett. Med långt hår och uppknäppt skjorta sjöng han, med darr på stämman,
-Din sång Guenerina den ekar bland bergen....
Tjejerna skrek.
Efva Attling var på BD ett år.
Hon hade tajta svartvitrandiga brallor.
Killarna dreglade.
Vi packade ihop oss i en bil och åkte till Happis en vinterkväll.
Nu minsann skulle det rockas fett.
Finska rockkungarna
Hurriganes på scen i stadens sporthall, det kunde inte bli fel.
Det blev det. Det lät förjävligt. Vi sa bu och åkte hem.
Apropå uruselt.
Freestyle playbackade sig igenom sin "Vill ha dig i mörkret hos mig" i Fururinken. Dom var så dåliga så de få som var där gick hem. Christer Sandelin och de övriga kunde inte ens fast det var playback. Pinsamt sa Bull.
Ska heller inte glömma alla stora dansband som spelat upp på det stora danspalatset Furulogen. Inte utan att jag blir lite sentimental när jag tänker tillbaka på alla vackra damer jag med stolt hållning och fast grepp (hrrm) ömt lotsat över logens golv. Ett år när Christer Sjögren och Vikingarna musicerade där sa det klick ordentligt mellan två ur publiken. Ja, vi är gifta än.
Björn Afzelius i Manhemskolans aula. Fantastiskt bra.
Nångång 1983-1984 såg jag först Europe och sedan, de kanadensiska hårdrockarna, Helix i Delfinen. D-e-l-f-i-n-e-n, inget ¤"¤/& COOP Arena då inte.
Europe tyckte jag var bra då men Helix var bättre.
9 juli 1991.
Frun på BB med en son som var en dag gammal. Jag och två polare satt på vår altan och tog en wirre och en cigarr, sen gick vi på Lousie Hoffsten och Dr Feelgood i ishallen. Lite folk men ett drag som jag sällan upplevt varken före eller efter.
Storrökande Lee Brilleaux och hans doktorer bjöd på en makalös holmgång.
Milk and alcohol.
Winnerbäck har jag avhandlat tidigare.
Så jag kan nog tycka att Alice Cooper, Iron Maiden och Metallica bleknar lite och NEJ jag är inte missunnsam.
Jag tror jag avslutar detta maratoninlägg med nämnda Helix största framgång.
Give me an R, O, C, K, what you got?......
